PISA-resultat

PISA matematik

464 poäng
jan-25 · Källa: OECD

PISA är OECD:s internationella kunskapsmätning bland 15-åringar i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år och resultaten anges på en skala där OECD-genomsnittet sattes till 500 poäng när ämnet mättes för första gången.

I PISA 2025 fick svenska 15-åringar 464 poäng i matematik, 466 poäng i läsförståelse och 485 poäng i naturvetenskap. Det är de lägsta resultat som uppmätts för Sverige i matematik och läsförståelse. 34 procent av eleverna når inte den grundläggande nivån i matematik och 31 procent inte i läsförståelse.

Skolans likvärdighet syns i skillnaden mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. I matematik skiljer 80 poäng mellan den fjärdedel av eleverna som har de mest gynnsamma förutsättningarna hemifrån och den fjärdedel som har de minst gynnsamma.

Källa: OECD, PISA 2025 Results (Volume I), tabell I.B1.2a.36–38.

Svenska 15-åringars genomsnittspoäng per ämne, 2000–2025

Visa datatabell
Period Matematik Läsförståelse Naturvetenskap
2000 516.30
2003 509.00 514.30
2006 502.40 507.30 503.30
2009 494.20 497.40 495.10
2012 478.30 483.30 484.80
2015 493.90 500.20 493.40
2018 502.40 505.80 499.40
2022 481.80 487.00 493.50
2025 464.30 466.40 485.10

Källa och metadata

Källa:
OECD
Uppdaterad:
September 09, 2026 09:02

Tidsserier

PISA i matematik - Sverige, Norden och OECD

Diagrammet jämför svenska 15-åringars genomsnittspoäng i matematik med Danmark, Finland, Norge, Island och Estland samt OECD-genomsnittet i varje PISA-mätning från 2003 till 2025. OECD-genomsnittet avser de 23 OECD-länder som deltagit i alla mätningar sedan 2000, OECD:s serie OECD average-23, så att linjen är jämförbar över tid.

Källa: OECD

PISA i läsförståelse - Sverige, Norden och OECD

Diagrammet jämför svenska 15-åringars genomsnittspoäng i läsförståelse med Danmark, Finland, Norge, Island och Estland samt OECD-genomsnittet i varje PISA-mätning från 2000 till 2025. OECD-genomsnittet avser de 23 OECD-länder som deltagit i alla mätningar sedan 2000, OECD:s serie OECD average-23, så att linjen är jämförbar över tid.

Källa: OECD

PISA i naturvetenskap - Sverige, Norden och OECD

Diagrammet jämför svenska 15-åringars genomsnittspoäng i naturvetenskap med Danmark, Finland, Norge, Island och Estland samt OECD-genomsnittet i varje PISA-mätning från 2006 till 2025. OECD-genomsnittet avser de 23 OECD-länder som deltagit i alla mätningar sedan 2000, OECD:s serie OECD average-23, så att linjen är jämförbar över tid.

Källa: OECD

Låg- och högpresterande elever i PISA

Andelen svenska 15-åringar som är lågpresterande respektive högpresterande i varje PISA-mätning sedan 2000. Lågpresterande är elever under nivå 2 på OECD:s kunskapsskala, den grundläggande nivå som OECD bedömer att alla elever behöver nå för att kunna delta fullt ut i samhället. Högpresterande är elever på nivåerna 5 och 6, skalans två högsta nivåer. I PISA 2025 var andelen lågpresterande 34 procent i matematik, 31 procent i läsförståelse och 26 procent i naturvetenskap. Andelen högpresterande var 8 procent i matematik, 8 procent i läsförståelse och 9 procent i naturvetenskap.

Källa: OECD

Kunskapsklyftor i PISA - kön och socioekonomisk bakgrund

Diagrammet visar två kunskapsklyftor bland svenska 15-åringar i PISA: skillnaden mellan flickor och pojkar samt skillnaden mellan elever med gynnsam och mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund, det vill säga den högsta respektive lägsta fjärdedelen enligt OECD:s ESCS-index. Positiva värden betyder att flickorna respektive eleverna med gynnsam bakgrund ligger före. OECD:s jämförbara serier börjar 2015. I PISA 2025 var skillnaden mellan flickor och pojkar 2 poäng till pojkarnas fördel i matematik, 41 poäng till flickornas fördel i läsförståelse och 12 poäng till flickornas fördel i naturvetenskap. Klyftan mellan gynnsam och mindre gynnsam bakgrund var 80 poäng i matematik, 91 poäng i läsförståelse och 92 poäng i naturvetenskap.

Källa: OECD