Diagrammet visar två kunskapsklyftor bland svenska 15-åringar i PISA: skillnaden mellan flickor och pojkar samt skillnaden mellan elever med gynnsam och mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund, det vill säga den högsta respektive lägsta fjärdedelen enligt OECD:s ESCS-index. Positiva värden betyder att flickorna respektive eleverna med gynnsam bakgrund ligger före. OECD:s jämförbara serier börjar 2015. I PISA 2025 var skillnaden mellan flickor och pojkar 2 poäng till pojkarnas fördel i matematik, 41 poäng till flickornas fördel i läsförståelse och 12 poäng till flickornas fördel i naturvetenskap. Klyftan mellan gynnsam och mindre gynnsam bakgrund var 80 poäng i matematik, 91 poäng i läsförståelse och 92 poäng i naturvetenskap.
Visa datatabell
| Period | Flickor minus pojkar, matematik | Gynnsam minus mindre gynnsam bakgrund, matematik | Flickor minus pojkar, läsförståelse | Gynnsam minus mindre gynnsam bakgrund, läsförståelse | Flickor minus pojkar, naturvetenskap | Gynnsam minus mindre gynnsam bakgrund, naturvetenskap |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2.20 | 89.20 | 39.20 | 85.60 | 4.60 | 93.50 |
| 2018 | 1.20 | 85.70 | 34.30 | 88.60 | 7.60 | 90.10 |
| 2022 | -2.20 | 99.50 | 36.70 | 109.30 | 8.40 | 112.50 |
| 2025 | -1.90 | 80.20 | 40.50 | 91.10 | 12.30 | 92.30 |