Diagrammet visar två kunskapsklyftor bland svenska 15-åringar i PISA: skillnaden mellan flickor och pojkar samt skillnaden mellan elever med gynnsam och mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund, det vill säga den högsta respektive lägsta fjärdedelen enligt OECD:s ESCS-index. Positiva värden betyder att flickorna respektive eleverna med gynnsam bakgrund ligger före. OECD:s jämförbara serier börjar 2015. I PISA 2025 var skillnaden mellan flickor och pojkar 2 poäng till pojkarnas fördel i matematik, 41 poäng till flickornas fördel i läsförståelse och 12 poäng till flickornas fördel i naturvetenskap. Klyftan mellan gynnsam och mindre gynnsam bakgrund var 80 poäng i matematik, 91 poäng i läsförståelse och 92 poäng i naturvetenskap.
Visa datatabell
| Period | Flickor minus pojkar, matematik | Gynnsam minus mindre gynnsam bakgrund, matematik | Flickor minus pojkar, läsförståelse | Gynnsam minus mindre gynnsam bakgrund, läsförståelse | Flickor minus pojkar, naturvetenskap | Gynnsam minus mindre gynnsam bakgrund, naturvetenskap |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2,2 | 89,2 | 39,2 | 85,6 | 4,6 | 93,5 |
| 2018 | 1,2 | 85,7 | 34,3 | 88,6 | 7,6 | 90,1 |
| 2022 | −2,2 | 99,5 | 36,7 | 109,3 | 8,4 | 112,5 |
| 2025 | −1,9 | 80,2 | 40,5 | 91,1 | 12,3 | 92,3 |