Hur EkonomiData fungerar
EkonomiData.nu hämtar automatiskt data från officiella statistikkällor som SCB, Riksbanken, Riksgälden och Eurostat. Här förklarar vi hur vårt importsystem fungerar.
Konsumentprisindex (KPI) från SCB ligger till grund för beräkningen. Kalkylatorn kan räkna både framåt och bakåt mellan 1914 och idag, över hela KPI-seriens längd.
Se hur inflationen har påverkat priset på några vanliga varor.
Kalkylatorn använder konsumentprisindex (KPI) som underlag. Formeln för att räkna om ett belopp mellan två år är:
Exempel: 10 000 kronor år 1990 med KPI 220 motsvarar år 2024 med KPI 405: 10 000 × (405 / 220) ≈ 18 400 kronor. SCB publicerar KPI månadsvis. Siffrorna normeras så att år 1980 sätts till 100.
Inflationsberäkningar används ofta vid löneförhandlingar (har min lön följt KPI?), hyresförhandlingar (enligt konsumentprisindex-paragrafen i hyreslagen), arvsdelning (värdet av gamla gåvor i dagens penningvärde), och ekonomisk historia (hur mycket var en krona värd på 1800-talet?). En annan vanlig användning är att jämföra inflation mellan Sverige och andra länder eller mellan KPI och KPIF.
KPI är SCB:s mått på hur priser förändras i en korg med vanliga hushållsutgifter. Används för att beräkna inflationen.
KPIF är KPI med fast bostadsränta. Riksbanken siktar på 2 procent inflation mätt med KPIF, inte KPI.
Multiplicera beloppet med KPI-värdet för slutåret delat med KPI-värdet för startåret. Formeln: värde × (KPI_slut / KPI_start).
Räkna ut nettolön och skatt.
Sveriges statsskuld i realtid.
Skatt på löneökningen.
EkonomiData.nu hämtar automatiskt data från officiella statistikkällor som SCB, Riksbanken, Riksgälden och Eurostat. Här förklarar vi hur vårt importsystem fungerar.
Ekonomidata.nu är en oberoende informationstjänst som presenterar fakta och statistik om Sveriges ekonomi. Läs mer om vad vi gör och varför.