Vem betalar skatten?
Den som tjänar mer betalar en större del av inkomsten i skatt. Så fungerar en progressiv skatt. Men hur stor del av skatten en grupp betalar säger inte mycket i sig. Det behöver jämföras med hur stor del av inkomsterna gruppen får.
4,8 %
av dem som betalade skatt 2024 hade en beskattningsbar förvärvsinkomst på 800 000 kronor eller mer.
18,0 %
av den beskattningsbara förvärvsinkomsten gick till samma grupp.
26,1 %
av den slutliga skatten betalades av gruppen.
Andelen av skatten mot andelen av inkomsterna
SCB redovisar skatten och inkomsten efter hur stor beskattningsbar förvärvsinkomst skattebetalarna har. Diagrammet delar in dem i två grupper: de med 800 000 kronor eller mer och de med lägre inkomst. För varje grupp visar det andelen av skattebetalarna, andelen av inkomsterna och andelen av skatten.
År 2024 fick gruppen 18,0 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten och betalade 26,1 procent av den slutliga skatten. Dess andel av skatten var alltså 1,45 gånger så stor som dess andel av inkomsterna. Jämfört med andelen skattebetalare är andelen av skatten 5,4 gånger så stor.
Diagrammet finns också som statistik med datatabell: Skatt och inkomst för dem som tjänar över 800 000 kr
Läs mer och källor
Gränsen gäller beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomsten efter grundavdraget. I förvärvsinkomsten ingår lön, inkomst av näringsverksamhet, pension och skattepliktiga ersättningar, men inte kapitalinkomster. För den som är under 66 år motsvarar 800 000 kronor ungefär 817 000 kronor före grundavdraget (egen beräkning enligt Skatteverket, SKV 433 2024).
Den slutliga skatten är kommunal och statlig inkomstskatt, statlig skatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt och fastighetsavgift, allmän pensionsavgift och egenavgifter för företagare, efter skattereduktioner. Skattebetalare är de som har en slutlig skatt över noll (SCB).
Skatten på kapitalinkomster ingår alltså i skatten, men kapitalinkomsterna ingår inte i inkomsten. Utan kapitalskatten betalade gruppen 25,3 procent av skatten, mot 18,0 procent av inkomsterna.
Gränsen på 800 000 kronor är nominell. När lönerna stiger hamnar fler över den, så gruppens andelar växer över tid även om skattereglerna är desamma.
Hela fördelningen: tio lika stora grupper av hushåll
Gränsen på 800 000 kronor delar in skattebetalarna i två grupper. SCB:s statistik över hushållens inkomster visar hela fördelningen. Där delas hushållen in i tio lika stora grupper efter disponibel inkomst, från tiondel 1 med lägst till tiondel 10 med högst inkomst.
År 2024 fick tiondelen med högst inkomster 29,0 procent av alla bruttoinkomster och betalade 36,2 procent av skatten. Den nedre halvan av hushållen fick 27,2 procent av inkomsterna och betalade 21,0 procent av skatten.
Efter skatt hade tiondelen med högst inkomster 27,1 procent av de disponibla inkomsterna. Hela den nedre halvan hade tillsammans 28,9 procent.
År 2011 fick samma tiondel 26,7 procent av inkomsterna och betalade 32,4 procent av skatten.
Diagrammet finns också som statistik med datatabell: Andel av inkomsterna och av skatten per tiondel
Läs mer och källor
Tiondelarna bygger på hushållens inkomster, räknade per konsumtionsenhet så att hushåll av olika storlek går att jämföra. Gruppen med 800 000 kronor eller mer bygger på den egna beskattningsbara förvärvsinkomsten. Siffrorna i de två avsnitten går därför inte att jämföra direkt med varandra.
Bruttoinkomsten är lön, företagarinkomst, kapitalinkomst, pension och transfereringar som barnbidrag och bostadsbidrag. Skatten är den direkta skatten efter skattereduktioner, med skatt på kapitalinkomster (SCB, TAB1236).
Hur stor del av inkomsten går till skatt?
Den effektiva skatten är skatten delad med hela inkomsten. Marginalskatten gäller bara den sista intjänade kronan. Den används ofta för att få skatten på höga inkomster att verka högre än den är. Diagrammet visar skatten i procent av bruttoinkomsten, för var och en av de tio grupperna av hushåll.
År 2024 gick 27,8 procent av bruttoinkomsten till skatt i tiondelen med högst inkomster. I tiondelen med lägst inkomster var andelen 14,3 procent. För alla hushåll var den 22,2 procent.
Tiondelen med högst inkomster fick 78,1 procent av alla kapitalinkomster år 2024. Kapitalinkomster beskattas med högst 30 procent, oavsett hur stora de är. Lön över brytpunkten beskattas med kommunalskatt och 20 procent statlig skatt (inkomstskattelagen 65 kap.).
Diagrammet finns också som statistik med datatabell: Skatt som andel av inkomsten per tiondel
Läs mer och källor
Regeringens fördelningspolitiska redogörelse konstaterar att ”år 2024 tillföll närmare 80 procent av de totala kapitalinkomsterna tiondelen med högst ekonomisk standard” (prop. 2025/26:100 bilaga 2).
Skatten i diagrammet är den direkta skatten efter skattereduktioner, som jobbskatteavdraget. Moms, punktskatter och arbetsgivaravgifter ingår inte (SCB, TAB1236).
Inkomstskatten är bara en del av skatterna
Den slutliga skatten motsvarade 34,8 procent av alla skatteintäkter år 2024, enligt vår beräkning med SCB:s och Statskontorets siffror. Diagrammet visar alla skatteintäkter samma år, fördelade på typ av skatt. Indirekta skatter på arbete är arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.
År 2024 var hela den offentliga sektorns skatteintäkter sammanlagt 2 618,4 miljarder kronor (Statskontoret). Skatt på import och restförda skatter ingår inte i diagrammet.
Hela tidsserien finns som statistik med datatabell: Skatteintäkter per typ
Skatten som andel av inkomsten, med momsen inräknad
Diagrammen över tiondelarna visar bara de direkta skatterna. Eurostat har också räknat ut hur stor del av bruttoinkomsten hushållen betalar i moms. Statistiken är experimentell. Det betyder att metoden är under utveckling och att siffrorna är osäkrare än officiell statistik. Diagrammet delar in hushållen i fem lika stora grupper efter disponibel inkomst, från femtedel 1 med lägst till femtedel 5 med högst inkomst.
Kring 2015 gick 18,1 procent av bruttoinkomsten till moms för ett typiskt hushåll i femtedelen med lägst inkomst. I femtedelen med högst inkomst var andelen 8,8 procent. De direkta skatterna och avgifterna tog 15,6 procent i den lägsta femtedelen och 26,5 procent i den högsta.
Med båda inräknade gick 36,0 procent av bruttoinkomsten till skatt i den lägsta femtedelen och 36,2 procent i den högsta. Hushållen med låga och höga inkomster betalade alltså nästan lika stor del av inkomsten i skatt.
Momsen tar en större del av inkomsten för hushåll med låga inkomster, eftersom de lägger en större del av inkomsten på konsumtion. Kring 2015 motsvarade konsumtionen 140,7 procent av den disponibla inkomsten i femtedelen med lägst inkomst och 58,1 procent i femtedelen med högst. Konsumtionen kan vara större än inkomsten när hushållet lever på sparade pengar eller lån.
När regeringen sänkte bland annat matmomsen, energiskatten på bensin och diesel och avgifterna för barnomsorg skrev den att ”i relation till inkomsten är effekten av reformerna störst för individer i de lägre inkomstskikten” (prop. 2025/26:100 bilaga 2).
Forskarna Ring, Seim och Zucman räknar med alla skatter, även moms och bolagsskatt. De finner att den effektiva skatten för de 0,01 procent som har högst inkomster i Sverige halverades mellan 2000 och 2020, från 30 till 15 procent. Inkomsten räknas då med arbetsgivaravgifter och vinster som ligger kvar i bolagen, så måttet går inte att jämföra med diagrammen ovan. Studien är en arbetsrapport som ännu inte har granskats (NBER Working Paper 35534, 2026).
Diagrammet finns också som statistik med datatabell: Skatt och moms som andel av inkomsten per femtedel
Läs mer och källor
Andelarna är medianer. För varje hushåll räknas skatten som andel av bruttoinkomsten, och diagrammet visar det mittersta värdet i varje femtedel. Medianerna för direkta skatter och för moms går därför inte att lägga ihop till medianen för båda.
Momsen är inte uppmätt. Eurostat har räknat ut den från hushållens konsumtion år 2012 och de momssatser som gällde. Punktskatter och arbetsgivaravgifter ingår inte. De direkta skatterna är skatter på inkomst och förmögenhet och de avgifter som hushållen betalar själva.
Femtedelarna bygger på hushållets hela disponibla inkomst, utan hänsyn till hur många som bor i hushållet. De går därför inte att jämföra direkt med tiondelarna ovan, som räknas per konsumtionsenhet.
Spridningen inom femtedelarna är stor. Kring 2015 betalade en fjärdedel av hushållen i femtedelen med lägst inkomst mindre än 29,3 procent av bruttoinkomsten i direkta skatter och moms. En fjärdedel betalade mer än 46,0 procent (Eurostat).
Vanliga frågor
Källor
Siffror och citat i texten bygger på källorna nedan. Diagrammen bygger på SCB:s tabeller, som uppdateras varje år.
- Skatter efter region, typ av skatt, kön, ålder och inkomstklass (TAB3601) https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110B/Skatter/
- Beskattningsbar förvärvsinkomst efter region, kön, ålder och inkomstklass (TAB744) https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110B/BeskForvInk/
- Inkomststruktur för hushåll per konsumtionsenhet uppdelade i decilgrupper (TAB1236) https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110F/TabVX10InkStrukt/
- Årsutfall inkomster 2006–2025 https://www.statskontoret.se/analys-och-statistik/oppna-data/arsutfall/
- Aggregate propensity to consume by income quintile, experimental statistics (icw_sr_10) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/icw_sr_10/default/table?lang=en
- Distribution of direct taxes paid by households as a percentage of their gross income by income quintile, experimental statistics (icw_tax_06) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/icw_tax_06/default/table?lang=en
- Distribution of VAT paid by households as a percentage of their gross income by income quintile, experimental statistics (icw_tax_03) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/icw_tax_03/default/table?lang=en
- Distribution of direct and indirect taxes paid by households as a percentage of their gross income by income quintile, experimental statistics (icw_tax_09) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/icw_tax_09/default/table?lang=en
- Fördelningspolitisk redogörelse april 2026 (prop. 2025/26:100 bilaga 2) https://www.regeringen.se/contentassets/c0aa8a26c2744f4abad4022b4181a407/fordelningspolitisk-redogorelse-april-2026.pdf
- Inkomstskattelag (1999:1229), 65 kap. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/inkomstskattelag-19991229_sfs-1999-1229/
- Teknisk beskrivning SKV 433 2024, utgåva 34 https://www.skatteverket.se/download/18.7da1d2e118be03f8e4f2ef8/1708607268459/teknisk-beskrivning-SKV433-2024-utgava-34.pdf
- Personal Holding Companies, Tax Progressivity, and Inequality (NBER Working Paper 35534) https://gabriel-zucman.eu/files/RSZ2026.pdf