Arbetsgivaravgiften — vart pengarna går

Arbetsgivaravgiften är 31,42 % av bruttolönen 2026 och finansierar svenska socialförsäkringssystem. Här visas vad varje del går till — och hur avgiftens sammansättning har förändrats.

Arbetsgivaravgiften är en lagstadgad avgift som arbetsgivaren betalar utöver lönen. För den som är född 1959 eller senare är avgiften 31,42 % av bruttolönen (2026). Den finansierar stora delar av det svenska socialförsäkringssystemet: ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och arbetsskadeförsäkring.

I diskussioner framställs avgiften ibland som en "skatt på jobb" eller "kostnad för företagen". Det är inte en neutral beskrivning. Avgiften är konstruerad som en del av den totala lönekostnaden som — via staten — går till kollektiva försäkringssystem som gynnar löntagaren. Svenska utvärderingar har funnit att en sänkt avgift ger liten eller ingen löneökning för de anställda som sänkningen gäller (se avsnittet Vad säger forskningen? nedan).

En viktig distinktion: 18,80 av de 31,42 procentenheterna är öronmärkta avgifter — pengarna går till Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och staten och finansierar utbetalningar som pension och sjukpenning. Resten, den så kallade allmänna löneavgiften på 12,62 %, är en skatt som går till statskassan utan öronmärkning.

Så fördelas 31,42 % 2026

Hovra över respektive del för att se vad den finansierar och hur mycket den motsvarar i kronor vid en månadslön på 40 000 kr.

Vad finansieras av arbetsgivaravgiften?

Varje delavgift har en specifik mottagare och ett avgränsat ändamål — utom den allmänna löneavgiften som går till statskassans allmänna budget.

Avgift Andel Går till Finansierar
Ålderspensionsavgift 10,21 % Pensionsmyndigheten Allmän pension — inkomstpension och premiepension
Efterlevandepensionsavgift 0,30 % Pensionsmyndigheten Efterlevandepension och omställningspension
Sjukförsäkringsavgift 3,55 % Försäkringskassan Sjukpenning, rehabilitering, sjukersättning
Föräldraförsäkringsavgift 2,00 % Försäkringskassan Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning (vab), graviditetspenning
Arbetsskadeavgift 0,10 % Försäkringskassan Arbetsskadeförsäkringen
Arbetsmarknadsavgift 2,64 % Staten Bland annat arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Allmän löneavgift 12,62 % Statskassan Inte öronmärkt — allmän skatt till statens budget
Totalt 2026 31,42 % varav 18,80 procentenheter är öronmärkta avgifter

Källor: Skatteverket — Arbetsgivaravgifter, socialavgiftslagen (2000:980) 2 kap. 26 § och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift 3 §. Satserna gäller lön som betalas ut 2026 till den som är född 1959 eller senare. För födda 1938–1958 tas bara ålderspensionsavgiften ut (10,21 %), för födda 1937 eller tidigare ingen avgift, och för födda 2003–2007 gäller en tillfällig nedsättning (se vanliga frågor).

Historisk utveckling 1990–2026

Den fulla arbetsgivaravgiften var 38,97 % 1990 och är 31,42 % 2026. Sammansättningen har samtidigt ändrats: den allmänna löneavgiften, som inte är öronmärkt för något, infördes 1995 med 1,50 % och är 12,62 % 2026.

Visa som tabell
År Socialavgifter Allmän löneavgift Totalt
1990 – – 38,97 %
1991 – – 38,02 % (Genomsnitt för året: olika avgifter gällde före och efter halvårsskiftet.)
1992 – – 34,83 %
1993 – – 31,00 %
1994 – – 31,36 %
1995 31,36 % 1,50 % 32,86 %
1996 – – 33,06 %
1997 – – 32,92 %
1998 – – 33,03 %
1999 25,02 % 8,04 % 33,06 %
2000 29,83 % 3,09 % 32,92 %
2001 30,13 % 2,69 % 32,82 %
2002 30,13 % 2,69 % 32,82 %
2003 29,57 % 3,25 % 32,82 %
2004 29,57 % 3,13 % 32,70 % (Delavgifterna är oförändrade från 2003: ingen ändring av 2 kap. 26 § trädde i kraft 2004.)
2005 29,39 % 3,07 % 32,46 %
2006 27,88 % 4,40 % 32,28 %
2007 28,02 % 4,40 % 32,42 %
2008 24,93 % 7,49 % 32,42 %
2009 23,93 % 7,49 % 31,42 %
2010 25,39 % 6,03 % 31,42 %
2011 22,19 % 9,23 % 31,42 %
2012 22,21 % 9,21 % 31,42 %
2013 21,54 % 9,88 % 31,42 %
2014 21,54 % 9,88 % 31,42 %
2015 21,27 % 10,15 % 31,42 %
2016 21,77 % 9,65 % 31,42 %
2017 20,70 % 10,72 % 31,42 %
2018 20,70 % 10,72 % 31,42 % (Oförändrad från 2017: ingen ändring av 2 kap. 26 § eller 3 § trädde i kraft 2018.)
2019 19,80 % 11,62 % 31,42 %
2020 19,80 % 11,62 % 31,42 % (Samma satser 2019–2025: ingen ändring av 2 kap. 26 § eller 3 § trädde i kraft mellan SFS 2018:2085/2084 och SFS 2025:1362/1360.)
2021 19,80 % 11,62 % 31,42 % (Samma satser 2019–2025: ingen ändring av 2 kap. 26 § eller 3 § trädde i kraft mellan SFS 2018:2085/2084 och SFS 2025:1362/1360.)
2022 19,80 % 11,62 % 31,42 % (Samma satser 2019–2025: ingen ändring av 2 kap. 26 § eller 3 § trädde i kraft mellan SFS 2018:2085/2084 och SFS 2025:1362/1360.)
2023 19,80 % 11,62 % 31,42 % (Samma satser 2019–2025: ingen ändring av 2 kap. 26 § eller 3 § trädde i kraft mellan SFS 2018:2085/2084 och SFS 2025:1362/1360.)
2024 19,80 % 11,62 % 31,42 % (Samma satser 2019–2025: ingen ändring av 2 kap. 26 § eller 3 § trädde i kraft mellan SFS 2018:2085/2084 och SFS 2025:1362/1360.)
2025 19,80 % 11,62 % 31,42 %
2026 18,80 % 12,62 % 31,42 %

Effekten är att en större del av arbetsgivaravgiften i dag fungerar som en skatt snarare än som en försäkringspremie. Skiftet har skett gradvis och lyfts sällan i debatten. Anledningen är statsfinansiell: allmän löneavgift ger flexibilitet som öronmärkta försäkringsavgifter inte gör.

Full avgift enligt huvudregeln, satserna från 1 januari respektive år. Där källan bara anger totalen visas ingen uppdelning. Källor: Skatteverket, Skatter i Sverige 2015 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 18), Skatteverket, Skatter i Sverige 2006 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 9), Prop. 2000/01:1 Budgetpropositionen för 2001, Prop. 2000/01:8 Ny socialavgiftslag, Prop. 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003, Prop. 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004, Socialavgiftslag (2000:980), 2 kap. 26 § i lydelse enligt Lag (2025:1362), och registret över ändringar, Skatteverket, Skatter i Sverige 2007 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 10), Skatteverket, Skatter i Sverige 2008 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 11), Skatteverket, Skatter i Sverige 2009 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 12), Skatteverket, Skatter i Sverige 2010 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 13), Skatteverket, Skatter i Sverige 2011 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 14), Skatteverket, Skatter i Sverige 2012 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 15), Skatteverket, Skatter i Sverige 2014 – Skattestatistisk årsbok (SKV 152 utgåva 17), Prop. 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016, Prop. 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017, Bet. 2018/19:FiU1 Statens budget 2019 Rambeslutet, Lag (1994:1920) om allmän löneavgift, 3 § i lydelse enligt Lag (2025:1360), och registret över ändringar, Prop. 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026.

Vad säger forskningen om sänkta arbetsgivaravgifter?

Ett vanligt politiskt argument är att sänkt arbetsgivaravgift leder till högre löner eller fler jobb. De svenska utvärderingarna nedan har funnit liten eller ingen löneökning för dem som sänkningen gällde. Vart resten av sänkningen tog vägen skiljer sig mellan studierna.

Saez, Schoefer & Seim (AER 2019)

"Payroll Taxes, Firm Behavior, and Rent Sharing: Evidence from a Young Workers' Tax Cut in Sweden" (American Economic Review 109(5), s. 1717–1763). Studien utvärderade den svenska sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga. Den 1 juli 2007 sänktes avgiften från 32,42 % till 21,30 % för den som vid årets ingång hade fyllt 18 men inte 25 år. Från den 1 januari 2009 var den 15,49 % för alla som vid årets ingång inte hade fyllt 26 år, ungefär hälften av de 31,42 % som gällde för andra.

Resultat: de unga fick inte högre lön än något äldre kollegor med full avgift, och sysselsättningen bland unga ökade med 2–3 procentenheter. Företag med många unga anställda, som fick störst sänkning, växte efter reformen: fler anställda, mer kapital, högre försäljning och högre vinster. De höjde också lönerna för alla sina anställda, unga som äldre, vilket författarna tolkar som att företagen delade sänkningen med de anställda (rent sharing). Studien anger ingen andel av sänkningen som stannade hos arbetsgivarna.

Avgiftssatserna för unga: prop. 2008/09:7. Nedsättningen minskades i steg under 2015 och upphörde 2016 (prop. 2015/16:1, avsnitt 6.11.2).

Konjunkturinstitutets utvärdering (2018)

KI beräknade effekten av samma ungdomsrabatt på sysselsättningen och fann att den inte skapade signifikant fler jobb för ungdomar: kostnaden per nytt jobb var mer än 1 miljon kronor per år. Se Lönebildningsrapporten 2018, avsnittet om ungdomsrabatten.

IFAU — stödområde A 2002 och sänkningen för unga

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har utvärderat två av sänkningarna. När arbetsgivaravgiften sänktes med 10 procentenheter i Norrlands inland och delar av inre Svealand (stödområde A) 2002 fann IFAU ingen statistiskt säkerställd förändring i sysselsättningen jämfört med närliggande områden, och "en knapp fjärdedel av sänkningen av arbetsgivaravgiften gick till löneökningar". Författarna drog slutsatsen att "merparten (ca 75 procent)" av kostnadsminskningen måste ha tillfallit arbetsgivarna i form av höjda vinster, men skriver att de inte har analyserat den effekten direkt (Bennmarker, Mellander och Öckert, IFAU rapport 2008:16).

Om sänkningen för unga 2007 och 2009 skriver IFAU att lönerna "i princip inte påverkades": den enda löneeffekten är liten, omkring 1 procent, och det är osäkert om den beror på sänkningen (Egebark och Kaunitz, IFAU rapport 2013:26).

Sammanfattning: I de svenska utvärderingarna fick de anställda som en sänkning gällde liten eller ingen löneökning jämfört med andra. Vart resten tog vägen skiljer sig: efter sänkningen i stödområde A drog IFAU slutsatsen att merparten gick till arbetsgivarnas vinster, medan Saez, Schoefer och Seim fann att företag med många unga anställda växte och höjde lönerna för alla sina anställda. Bedömning av en policyförändring bör utgå från vem som gynnas när avgiften ändras — inte från teoretiska förväntningar om genomslag till löner.

Vanliga frågor

Avgiften finansierar svenska socialförsäkringssystem — pension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring och arbetslöshetsersättning. Den är konstruerad som en del av den totala lönekostnaden som går till kollektiva försäkringar i stället för till den enskilda löntagarens nettolön. Utöver de öronmärkta avgifterna ingår en allmän löneavgift på 12,62 % (2026) som går till statskassan utan öronmärkning.

Arbetsgivaren betalar 31,42 % ovanpå bruttolönen för den som är född 1959 eller senare (med undantag för den tillfälliga nedsättningen för unga, se nedan). Vid 40 000 kr i bruttomånadslön motsvarar det 12 568 kr i arbetsgivaravgift. Vid 30 000 kr blir det 9 426 kr. Pengarna dras inte från lönen utan är en separat kostnad för arbetsgivaren.

Inte direkt, enligt de svenska utvärderingarna. När avgiften för unga sänktes 2007 och 2009 fick de unga ingen eller mycket liten löneökning jämfört med något äldre kollegor med full avgift (Saez, Schoefer och Seim, American Economic Review 2019; IFAU rapport 2013:26). Saez, Schoefer och Seim fann däremot att företag med många unga anställda växte och höjde lönerna för alla sina anställda, unga som äldre. När avgiften sänktes i stödområde A 2002 gick enligt IFAU en knapp fjärdedel av sänkningen till högre löner (IFAU rapport 2008:16).

Den allmänna löneavgiften infördes 1995 med 1,50 % och har ändrats många gånger sedan dess; 2026 är den 12,62 %. Till skillnad från övriga avgifter är den inte öronmärkt för försäkringssystem utan går till statens allmänna budget. Skiftet från öronmärkta försäkringsavgifter till allmän löneavgift ger staten flexibilitet i hur pengarna används, men förändrar också karaktären på en betydande del av arbetsgivaravgiften från försäkringspremie till skatt.

Nej. 2026 gäller: för den som är född 1938–1958 betalas bara ålderspensionsavgiften, 10,21 %. För den som är född 1937 eller tidigare betalas ingen arbetsgivaravgift. För den som är född 2003–2007 (19–23 år under 2026) är avgiften 20,81 % på lön upp till 25 000 kr i månaden som betalas ut från 1 april 2026, och 31,42 % på lönen över det. Nedsättningen gäller till 30 september 2027. Den följer åldern under det år lönen betalas ut, så för lön som betalas ut 2027 gäller andra födelseår. Det finns ingen nedsatt avgift 2026 för den som är född 2008 eller senare. Arbetsgivare med fast driftställe i ett stödområde kan dessutom göra ett avdrag från avgifterna (regionalt stöd).