Arbetsgivaravgiften är 31,42 % av bruttolönen och finansierar svenska socialförsäkringssystem. Här visas exakt vad varje del går till — och hur avgiftens sammansättning har förändrats.
Arbetsgivaravgiften är en lagstadgad avgift som arbetsgivaren betalar utöver lönen. För en vanlig löntagare mellan 18 och 65 år ligger avgiften på 31,42 % av bruttolönen. Den finansierar stora delar av det svenska socialförsäkringssystemet: ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och arbetsskadeförsäkring.
I diskussioner framställs avgiften ibland som en "skatt på jobb" eller "kostnad för företagen". Det är inte en neutral beskrivning. Avgiften är konstruerad som en del av den totala lönekostnaden som — via staten — går till kollektiva försäkringssystem som gynnar löntagaren. Forskningen visar att det är arbetsgivaren, inte arbetstagaren, som gynnas ekonomiskt när avgiften sänks (se avsnittet Vad säger forskningen? nedan).
En viktig distinktion: ungefär två tredjedelar av avgiften är öronmärkt försäkring — pengarna går direkt till Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan och finansierar utbetalningar som pension och sjukpenning. Resten, den så kallade allmänna löneavgiften på 11,62 %, är en vanlig skatt som går till statskassan utan öronmärkning.
Hovra över respektive del för att se vad den finansierar och hur mycket den motsvarar i kronor vid en månadslön på 40 000 kr.
Varje delavgift har en specifik mottagare och ett avgränsat ändamål — utom den allmänna löneavgiften som går till statskassans allmänna budget.
| Avgift | Andel | Går till | Finansierar |
|---|---|---|---|
| Ålderspensionsavgift | 10,21 % | Pensionsmyndigheten | Allmän pension — inkomstpension + premiepension |
| Efterlevandepensionsavgift | 0,60 % | Pensionsmyndigheten | Efterlevandepension + omställningspension |
| Sjukförsäkringsavgift | 3,55 % | Försäkringskassan | Sjukpenning, rehabilitering, sjukersättning |
| Föräldraförsäkringsavgift | 2,60 % | Försäkringskassan | Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning (VAB), graviditetspenning |
| Arbetsskadeavgift | 0,20 % | Försäkringskassan | Arbetsskadeförsäkringen |
| Arbetsmarknadsavgift | 2,64 % | Staten | A-kassa + aktivitetsstöd |
| Allmän löneavgift | 11,62 % | Statskassan | Inte öronmärkt — allmän skatt till statens budget |
| Total | 31,42 % | varav 19,80 procentenheter är öronmärkt försäkring | |
Källa: Skatteverket — Arbetsgivaravgifter. Satserna är generella; särskilda regler gäller för ungdomar 15-17 år och personer 66 år eller äldre (10,21 % — endast ålderspensionsavgift).
Den totala arbetsgivaravgiften har faktiskt sjunkit sedan 1990-talet. Men sammansättningen har förändrats dramatiskt: andelen som går till specifika socialförsäkringar har krympt, medan den allmänna löneavgiften — som inte är öronmärkt för något — successivt vuxit från nästan ingenting 1990 till 11,62 procentenheter idag.
| År | Socialförsäkring | Allmän löneavgift | Total |
|---|---|---|---|
| 1990 | 37,47 % | 0,00 % | 37,47 % |
| 1995 | 31,36 % | 1,50 % | 32,86 % |
| 2000 | 29,83 % | 3,09 % | 32,92 % |
| 2005 | 28,06 % | 4,40 % | 32,46 % |
| 2010 | 25,39 % | 6,03 % | 31,42 % |
| 2015 | 21,27 % | 10,15 % | 31,42 % |
| 2020 | 19,80 % | 11,62 % | 31,42 % |
| 2026 | 19,80 % | 11,62 % | 31,42 % |
Effekten är att en större del av arbetsgivaravgiften idag fungerar som en vanlig inkomstskatt snarare än som en försäkringspremie. Det har gjorts gradvis utan att detta skifte sällan lyfts i debatten. Anledningen är statsfinansiell: allmän löneavgift ger flexibilitet som öronmärkta försäkringsavgifter inte gör.
Källor: Skatteverkets arkiv (historiska arbetsgivaravgifter, publicerat i årliga "Skatter i Sverige"-skrifter), Konjunkturinstitutets "Arbetsgivaravgifternas utveckling" (bilaga till Lönebildningsrapporten), Socialdepartementets regleringsbrev per år. Avgiftsnivåerna är per 1 januari respektive år; mindre förändringar under löpande år kan förekomma.
Ett vanligt politiskt argument är att sänkt arbetsgivaravgift leder till högre löner eller fler jobb. Flera av de mest citerade studierna visar att så är inte fallet — merparten av sänkningen blir kvar hos arbetsgivaren som ökad vinst eller lägre priser, inte som högre nettolön till löntagaren.
"Payroll Taxes, Firm Behavior, and Rent Sharing: Evidence from a Young Workers' Tax Cut in Sweden" (American Economic Review 109(5)). Studien utvärderade den svenska ungdomsrabatten 2007-2015 som nästan halverade arbetsgivaravgiften för 18-25-åringar. Resultat: avgiftssänkningen ledde inte till motsvarande löneökningar för den berörda gruppen. Merparten — uppskattat till cirka 75 procent av sänkningen — behölls av arbetsgivarna som högre vinster.
KI beräknade effekten av samma ungdomsrabatt på sysselsättningen och fann att den inte skapade signifikant fler jobb för ungdomar: kostnaden per nytt jobb var mer än 1 miljon kronor per år. Se Lönebildningsrapporten 2018, avsnittet om ungdomsrabatten.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har granskat flera partiella avgiftssänkningar, inklusive växa-stödet för nystartsföretag och regional nedsättning i stödområden. Genomgående fynd: löneeffekten hos löntagaren är låg, typiskt 15-25 procent av avgiftssänkningen; resten stannar kvar hos arbetsgivaren. Se IFAU:s forskningsrapporter.