{"id":8,"color":"#20c997","created_at":"2025-12-15T16:24:58.781Z","description":"Här presenteras fakta om klimatförändringar, växthusgaser och hållbar utveckling.","icon":"bi bi-tree","name":"Klimat och miljö","position":8,"slug":"klimat-och-miljo","updated_at":"2025-12-15T16:24:58.781Z","articles":[],"key_indicators":[{"id":54,"created_at":"2026-03-17T10:40:06.246Z","date":"2024-01-01","name":"Koldioxidutsläpp","position":null,"promoted":false,"slug":"koldioxidutslapp","source":"SCB","source_url":"https://www.scb.se","subject_area_id":8,"unit":"kt CO2-ekv.","updated_at":"2026-03-17T10:40:06.246Z","value":"47493.7","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":null,"real_time":false},{"id":107,"created_at":"2026-08-26T04:16:33.720Z","date":"2022-01-01","name":"Utsläppsklyftan (topp 1 % vs botten 50 %)","position":null,"promoted":false,"slug":"utslappsklyftan","source":"SEI","source_url":"https://emissions-inequality.org","subject_area_id":8,"unit":"ggr","updated_at":"2026-08-26T04:16:33.720Z","value":"10.8","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":null,"real_time":false},{"id":108,"created_at":"2026-08-26T04:18:52.488Z","date":"2024-01-01","name":"Fossila subventioner","position":null,"promoted":false,"slug":"fossila-subventioner","source":"OECD + SCB","source_url":"https://www.oecd.org/en/topics/sub-issues/fossil-fuel-support.html","subject_area_id":8,"unit":"mdkr","updated_at":"2026-08-26T04:18:52.488Z","value":"11.0","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":null,"real_time":false},{"id":106,"created_at":"2026-08-24T04:08:42.850Z","date":"2026-08-01","name":"Elbilsandel av nya bilar","position":null,"promoted":false,"slug":"elbilsandel","source":"Trafikanalys","source_url":"https://www.trafa.se/vagtrafik/fordon/","subject_area_id":8,"unit":"%","updated_at":"2026-09-07T04:37:24.287Z","value":"43.2","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":null,"real_time":false},{"id":99,"created_at":"2026-05-01T04:04:14.731Z","date":"2024-01-01","name":"CO2-utsläpp per capita (EU-jämförelse)","position":null,"promoted":false,"slug":"co2-utslapp-per-capita-eu-jamforelse-eu","source":"Eurostat","source_url":"https://ec.europa.eu/eurostat","subject_area_id":8,"unit":"ton/capita","updated_at":"2026-07-07T12:45:11.847Z","value":"4.5","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":null,"real_time":false},{"id":98,"created_at":"2026-05-01T04:04:13.332Z","date":"2025-01-01","name":"Förnybar energi (EU-jämförelse)","position":null,"promoted":false,"slug":"fornybar-energi-eu-jamforelse-eu","source":"Eurostat","source_url":"https://ec.europa.eu/eurostat","subject_area_id":8,"unit":"%","updated_at":"2026-07-20T04:04:10.214Z","value":"65.4","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":null,"real_time":false},{"id":118,"created_at":"2026-08-28T04:03:59.288Z","date":"2025-01-01","name":"Rödlistade arter","position":null,"promoted":false,"slug":"rodlistade-arter","source":"SLU Artdatabanken","source_url":"https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/","subject_area_id":8,"unit":"antal","updated_at":"2026-08-28T04:03:59.288Z","value":"5217.0","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":null,"real_time":false},{"id":127,"created_at":"2026-08-28T04:04:23.933Z","date":"2023-01-01","name":"Miljömål som nås eller är nära att nås","position":null,"promoted":false,"slug":"miljomal-som-nas","source":"Naturvårdsverket","source_url":"https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/","subject_area_id":8,"unit":"antal","updated_at":"2026-08-28T04:04:23.933Z","value":"4.0","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":"av 16","real_time":false},{"id":142,"created_at":"2026-09-01T04:15:57.310Z","date":"2023-01-01","name":"Konsumtionsbaserade utsläpp per person","position":null,"promoted":false,"slug":"konsumtionsbaserade-utslapp","source":"SCB","source_url":"https://www.scb.se/MI1301","subject_area_id":8,"unit":"ton CO2-ekv./person","updated_at":"2026-09-01T04:15:57.310Z","value":"7.62","warning":null,"display_on_subject_page":true,"display_unit":null,"real_time":false}],"statistics":[{"id":166,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-08-24T04:08:42.672Z","description":"Andelen av de nyregistrerade personbilarna varje månad som är elbilar respektive laddhybrider. Källa: Trafikanalys officiella fordonsstatistik (tabellerna T10030 och T10036), som uppdateras månadsvis med cirka tre veckors eftersläpning. Andelarna för 2017 till 2020 är beräknade från Trafikanalys månatliga nyregistreringar per drivmedel, eftersom det officiella andelsmåttet bara finns på månadsnivå från 2021. Diagrammet markerar fyra viktiga förändringar av elbilsstödet och bilbeskattningen. Bonus-malus-systemet infördes i juli 2018, fordonsskatten höjdes och började beräknas på WLTP-värden i januari 2020, klimatbonusen höjdes till 70 000 kronor i april 2021 och klimatbonusen slopades för bilar beställda efter den 8 november 2022.","image_url":null,"name":"Elbilars andel av nyregistrerade personbilar","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"elbilsandel-nyregistreringar","source":"Trafikanalys","source_url":"https://www.trafa.se/vagtrafik/fordon/","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-24T04:08:42.672Z","unit":"%","metadata":{"events":[{"at":"2018-07","label":"Bonus-malus införs"},{"at":"2020-01","label":"Höjd fordonsskatt (WLTP)"},{"at":"2021-04","label":"Höjd klimatbonus"},{"at":"2022-11","label":"Klimatbonusen slopas"}],"tables":["t10030","t10036"],"attribution":"Källa: Trafikanalys fordonsstatistik (T10030, T10036)","series_keys":["Elbilar","Laddhybrider"],"backfill_note":"Andelar 2017–2020 beräknade ur T10036 nyregistreringar per drivmedel"},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":167,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-08-26T04:16:33.622Z","description":"Konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp per person i Sverige uppdelat efter inkomstgrupp, i ton CO2 per person och år. Modellskattning från SEI:s Emissions Inequality Dashboard (CC BY) som skalar Sveriges nationella konsumtionsutsläpp mot inkomstfördelningen. Siffrorna är beräknade, inte uppmätta per hushåll. Måttet avser endast koldioxid, exklusive övriga växthusgaser. Grupperna överlappar eftersom Topp 1 % är en delmängd av Topp 10 %. Orimligt avvikande årgångar hos källan visas inte förrän de bekräftats. Uppdateras oregelbundet, ungefär årligen.","image_url":null,"name":"Utsläpp per inkomstgrupp","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"utslapp-per-inkomstgrupp","source":"SEI","source_url":"https://emissions-inequality.org","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-26T04:16:33.622Z","unit":"ton CO2 per person","metadata":{"license":"CC BY","attribution":"Ghosh, Nazareth, Wang, Kartha, Kemp-Benedict (2021), Emissions Inequality Dashboard, SEI. Licens: CC BY."},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":168,"article_id":null,"chart_type":"bar","created_at":"2026-08-26T04:18:45.606Z","description":"Verifierade utsläpp av växthusgaser per anläggning inom EU:s utsläppshandel (ETS) år 2025, aggregerade till koncerner. Siffrorna täcker stationära anläggningar inom industri och energi i Sverige. De omfattar inte företagens totala utsläpp i hela värdekedjan, och flyg, sjöfart och ETS2 ingår inte. De 15 största utsläpparna stod tillsammans för cirka 25,7 procent av Sveriges territoriella utsläpp 2024. Källa: EU:s utsläppsregister (EUTL). Uppdateras årligen. Slutliga siffror publiceras i april.","image_url":null,"name":"Största utsläpparna i svensk industri","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"storsta-utslapparna","source":"EU:s utsläppsregister (EUTL)","source_url":"https://union-registry-data.ec.europa.eu","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-26T04:18:45.746Z","unit":"kt CO2-ekv.","metadata":{"year":2025,"top15_total_kt":12208.5,"territorial_year":2024,"top15_share_of_territorial_percent":25.7},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":"breakdown","sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":169,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-08-26T04:18:52.441Z","description":"Fossila subventioner enligt OECD:s inventering av stöd till fossila bränslen (skattenedsättningar och direkta stöd), jämförda med miljöskatter och miljömotiverade subventioner från SCB:s miljöräkenskaper. OECD:s definition är snävare än exempelvis Naturskyddsföreningens beräkning på cirka 31 miljarder kronor per år, som även räknar in reseavdraget och det skattebefriade utrikesflyget. Eftersom definitionerna skiljer sig åt mellan källorna är nivåerna inte direkt jämförbara. Serierna visar i första hand utvecklingen över tid. Uppdateras årligen när OECD och SCB publicerar nya siffror.","image_url":null,"name":"Fossila subventioner, miljöskatter och gröna subventioner","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"fossila-subventioner-vs-miljoskatter","source":"OECD + SCB","source_url":"https://www.oecd.org/en/topics/sub-issues/fossil-fuel-support.html","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-26T04:18:52.441Z","unit":"mdkr","metadata":{"sources":["OECD","SCB"],"attribution":"Källor: OECD Fossil Fuel Support (fossila subventioner) + SCB miljöräkenskaperna (miljöskatter, miljömotiverade subventioner)"},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":71,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-03-17T10:40:06.205Z","description":null,"image_url":null,"name":"Koldioxidutsläpp","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"koldioxidutslapp","source":"SCB","source_url":"https://www.scb.se","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-04-20T04:08:49.278Z","unit":"kt CO2-ekv.","metadata":null,"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":54,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":147,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-05-01T04:04:13.305Z","description":"Andel förnybar energi av total energikonsumtion","image_url":null,"name":"Förnybar energi (EU-jämförelse)","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"fornybar-energi-eu-jamforelse","source":"Eurostat","source_url":"https://ec.europa.eu/eurostat","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-05-01T04:04:13.305Z","unit":null,"metadata":null,"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":148,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-05-01T04:04:14.711Z","description":"Koldioxidutsläpp per person","image_url":null,"name":"CO2-utsläpp per capita (EU-jämförelse)","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"co2-utslapp-per-capita-eu-jamforelse","source":"Eurostat","source_url":"https://ec.europa.eu/eurostat","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-05-01T04:04:14.711Z","unit":null,"metadata":null,"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":236,"article_id":null,"chart_type":"stacked_bar","created_at":"2026-09-01T04:15:53.454Z","description":"Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser fördelade per sektor, i kiloton koldioxidekvivalenter, enligt Sveriges officiella klimatrapportering (Naturvårdsverket, via SCB). Diagrammet visar utsläpp exklusive markanvändning (LULUCF), eftersom den sektorn är ett nettoupptag av koldioxid. Utrikes transporter (utrikes flyg och sjöfart) redovisas som egen serie men ingår inte i den nationella totalen. Statistiken uppdateras årligen i december.","image_url":null,"name":"Växthusgasutsläpp per sektor","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"vaxthusgasutslapp-per-sektor","source":"SCB","source_url":"https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/TotaltUtslappN","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-09-01T04:15:53.454Z","unit":"kt CO2-ekv.","metadata":null,"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":170,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-08-27T04:04:34.831Z","description":"Årsmedelvärden av fina partiklar (PM2,5) vid urbana bakgrundsstationer i Stockholm (Torkel Knutssonsgatan), Göteborg (Femman) och Malmö (Rådhuset). Uppgifterna hämtas från Naturvårdsverkets nationella datavärdskap för luftkvalitet, som drivs av SMHI. Validerade data publiceras med eftersläpning. Det senaste året kan därför dröja eller revideras. WHO:s riktvärde för årsmedelvärde är 5 µg/m³. År där mindre än 75 procent av årets timmar har mätvärden visas inte, eftersom ofullständiga år kan ge missvisande medelvärden. Därför saknas även innevarande år.","image_url":null,"name":"Luftkvalitet i städer (PM2,5)","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"luftkvalitet-pm25","source":"SMHI","source_url":"https://datavardluft.smhi.se","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-27T04:04:34.831Z","unit":"µg/m³","metadata":{"stations":{"Malmö":"Malmö Rådhuset (SE0001A)","Göteborg":"Göteborg Femman (SE0004A)","Stockholm":"Stockholm Torkel Knutssonsgatan (SE0022A)"},"attribution":"Källa: Naturvårdsverkets datavärdskap för luftkvalitet (SMHI)","reference_line":5,"reference_line_label":"WHO:s riktvärde (5 µg/m³)"},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":216,"article_id":null,"chart_type":"bar","created_at":"2026-08-28T04:04:01.948Z","description":"Rödlistan 2025 fördelad på hotkategori, med kategorierna ordnade från lindrigast till allvarligast. Kunskapsbrist (DD) betyder att underlaget inte räcker för att bedöma arten, inte att den klarar sig bra, och nationellt utdöd (RE) betyder att arten har försvunnit från Sverige men kan finnas kvar i andra länder. Sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR) utgör tillsammans de **hotade** arterna, 2 373 stycken, medan alla 5 217 arterna i diagrammet räknas som **rödlistade**. Antalen är räknade direkt ur SLU Artdatabankens artlista för rödlistan 2025, där kategorier som påverkas av invandring från grannländer (markerade med °) förts till sin grundkategori. Nästa rödlista publiceras 2030.","image_url":null,"name":"Rödlistade arter per hotkategori","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"rodlistade-arter-kategori","source":"SLU Artdatabanken","source_url":"https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-28T04:04:01.964Z","unit":"antal","metadata":{"assessment_year":2025,"total_red_listed":5217,"total_threatened":2373},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":"breakdown","sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":226,"article_id":null,"chart_type":"bar","created_at":"2026-08-28T04:04:23.912Z","description":"Utvecklingsriktningen för Sveriges 16 miljökvalitetsmål: om tillståndet i miljön går åt rätt håll, saknar tydlig riktning eller går åt fel håll. Riktningen bedöms varje år i den årliga uppföljningen som publiceras den 31 mars. Om målet faktiskt nås avgörs däremot bara i den fördjupade utvärderingen vart fjärde år, senast 2023 och nästa gång i början av 2027, och redovisas i statistiken Miljökvalitetsmål som nås. Ett mål kan därför ha en positiv utveckling utan att bedömas som nått. Naturvårdsverket använder också bedömningen oklar utveckling, som inget av målen har i den aktuella uppföljningen.","image_url":null,"name":"Utvecklingen för miljökvalitetsmålen","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"miljomal-utveckling","source":"Naturvårdsverket","source_url":"https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-28T04:04:23.925Z","unit":"antal","metadata":{"goal_trend":{"Frisk luft":"Positiv utveckling","Giftfri miljö":"Neutral utveckling","Levande skogar":"Negativ utveckling","God bebyggd miljö":"Neutral utveckling","Ingen övergödning":"Neutral utveckling","Skyddande ozonskikt":"Neutral utveckling","Säker strålmiljö":"Negativ utveckling","Myllrande våtmarker":"Neutral utveckling","Storslagen fjällmiljö":"Negativ utveckling","Ett rikt odlingslandskap":"Neutral utveckling","Bara naturlig försurning":"Positiv utveckling","Begränsad klimatpåverkan":"Negativ utveckling","Ett rikt växt- och djurliv":"Negativ utveckling","Grundvatten av god kvalitet":"Neutral utveckling","Levande sjöar och vattendrag":"Neutral utveckling","Hav i balans samt levande kust och skärgård":"Neutral utveckling"},"total_goals":16},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":"breakdown","sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":237,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-09-01T04:15:57.288Z","description":"Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per person i Sverige, i ton koldioxidekvivalenter. Måttet inkluderar utsläpp som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion, till skillnad från territoriell statistik som bara räknar utsläpp inom Sveriges gränser. Statistiken bygger på SCB:s modellbaserade miljöräkenskaper och har större osäkerhet än territoriell utsläppsstatistik. Hela tidsserien revideras vid varje årlig uppdatering i oktober, med cirka två års eftersläpning.","image_url":null,"name":"Konsumtionsbaserade utsläpp per person","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"konsumtionsbaserade-utslapp-per-person","source":"SCB","source_url":"https://www.scb.se/MI1301","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-09-01T04:15:57.288Z","unit":"ton CO2-ekv. per person","metadata":null,"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":238,"article_id":null,"chart_type":"stacked_bar","created_at":"2026-09-01T04:15:58.620Z","description":"Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser fördelade på hushållens konsumtionsändamål samt offentlig konsumtion och investeringar, i tusen ton koldioxidekvivalenter (i Övrigt ingår även hushållens ideella organisationer). Måttet inkluderar utsläpp som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion. Statistiken bygger på SCB:s modellbaserade miljöräkenskaper och har större osäkerhet än territoriell utsläppsstatistik. Hela serien revideras vid varje årlig uppdatering i oktober, med cirka två års eftersläpning.","image_url":null,"name":"Konsumtionsbaserade utsläpp per ändamål","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"konsumtionsbaserade-utslapp-per-andamal","source":"SCB","source_url":"https://www.scb.se/MI1301","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-09-01T04:15:58.620Z","unit":"kt CO2-ekv.","metadata":null,"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":239,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-09-01T04:15:59.297Z","description":"Kvartalsvisa utsläpp av växthusgaser i kiloton koldioxidekvivalenter fördelade på branscher, från SCB:s miljöräkenskaper. Statistiken följer residensprincipen och omfattar svenska ekonomiska aktörers utsläpp oavsett var i världen de sker, inklusive internationella transporter. Den skiljer sig därför från den territoriella utsläppsstatistiken. Serien Hushållen avser utsläpp från privat konsumtion och Totalt omfattar samtliga branscher samt hushåll och offentlig sektor. Uppdateras kvartalsvis när SCB publicerar nya miljöräkenskaper.","image_url":null,"name":"Växthusgasutsläpp per bransch","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"utslapp-per-bransch","source":"SCB","source_url":"https://www.scb.se/MI1301","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-09-01T04:15:59.297Z","unit":"kt CO2-ekv.","metadata":null,"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":240,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-09-01T04:18:03.756Z","description":"Territoriella utsläpp är de växthusgasutsläpp som sker inom Sveriges gränser, exklusive markanvändning (LULUCF) och internationella transporter. Konsumtionsbaserade utsläpp mäter i stället utsläppen från svensk konsumtion oavsett var i världen de uppstår. Gapet mellan kurvorna motsvarar i huvudsak nettoutsläpp som är inbäddade i importen. Serierna bygger på olika beräkningsprinciper. Territoriella utsläpp följer den internationella klimatrapporteringen, medan konsumtionsbaserade utsläpp beräknas i miljöräkenskapernas modell. Källa: SCB (utsläppsstatistiken MI0107 och miljöräkenskaperna MI1301). Statistiken uppdateras årligen, och den konsumtionsbaserade serien släpar efter med ungefär ett år.","image_url":null,"name":"Territoriella vs konsumtionsbaserade utsläpp","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"territoriella-vs-konsumtionsbaserade-utslapp","source":"SCB","source_url":"https://www.scb.se/MI1301","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-09-01T04:18:03.756Z","unit":"mn ton CO2-ekv.","metadata":null,"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":null,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":215,"article_id":null,"chart_type":"line","created_at":"2026-08-28T04:03:59.273Z","description":"SLU Artdatabanken bedömer tillståndet för Sveriges arter vart femte år, och antalet rödlistade arter har ökat från cirka 4 000 år 2000 till 5 217 år 2025. Siffran för 2000 är SLU:s egen ungefärliga uppgift. **Rödlistad** omfattar nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN), akut hotad (CR), nationellt utdöd (RE) och kunskapsbrist (DD), medan **hotad** bara avser VU, EN och CR, vilket är skälet till att de två kurvorna ligger så långt ifrån varandra. En del av ökningen förklaras av att fler arter bedöms: antalet bedömda arter gick från ungefär 19 000 år 2000 till 20 800 (2010), 21 600 (2015), 21 740 (2020) och 23 103 (2025). Andelen av de bedömda arterna som är rödlistade har rört sig betydligt mindre, omkring 19,8 procent 2010 och 2015, 21,8 procent 2020 och 22,6 procent 2025. Metod och arturval har också ändrats mellan rödlistorna, så enskilda årgångar bör jämföras med försiktighet.","image_url":null,"name":"Rödlistade arter i Sverige","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"rodlistade-arter","source":"SLU Artdatabanken","source_url":"https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-28T04:03:59.273Z","unit":"antal","metadata":{"series_labels":{"Hotade arter":"Hotade arter","Rödlistade arter":"Rödlistade arter"},"latest_assessment_year":2025},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":118,"sub_slug":null,"stat_category":null,"sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null},{"id":225,"article_id":null,"chart_type":"bar","created_at":"2026-08-28T04:04:23.888Z","description":"Bedömningen av om Sveriges 16 miljökvalitetsmål nås. Ett mål bedöms vara nått (Skyddande ozonskikt) och tre är nära att nås (Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö). Tillsammans är det fyra mål som nås eller är nära att nås, vilket är Naturvårdsverkets officiella formulering. Måluppfyllelsen prövas i den fördjupade utvärderingen som görs vart fjärde år, senast 2023 och nästa gång i början av 2027. Den årliga uppföljningen den 31 mars uppdaterar bara utvecklingsriktningen och omprövar inte om målet nås, så samma antal kan stå oförändrat flera år i rad. Utöver miljökvalitetsmålen har Sverige fyra nationella klimatmål i det klimatpolitiska ramverket: etappmålen till 2030 och 2040, målet för inrikes transporter till 2030 och nettonollmålet 2045. Naturvårdsverkets bedömning 2026 är att inget av de fyra nås med beslutad politik, och utsläppen från inrikes transporter beräknas minska med omkring 33 procent till 2030 mot målets 70 procent. De fyra klimatmålen redovisas i rapportform och inte som publicerad data, och diagrammet visar därför de 16 miljökvalitetsmålen.","image_url":null,"name":"Miljökvalitetsmål som nås","promoted":false,"promoted_position":null,"slug":"miljomal-som-nas","source":"Naturvårdsverket","source_url":"https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/","subject_area_id":8,"updated_at":"2026-08-28T04:04:23.903Z","unit":"antal","metadata":{"goal_status":{"Frisk luft":"Nära att nås","Giftfri miljö":"Nära att nås","Levande skogar":"Nås inte","God bebyggd miljö":"Nås inte","Ingen övergödning":"Nås inte","Skyddande ozonskikt":"Nås","Säker strålmiljö":"Nära att nås","Myllrande våtmarker":"Nås inte","Storslagen fjällmiljö":"Nås inte","Ett rikt odlingslandskap":"Nås inte","Bara naturlig försurning":"Nås inte","Begränsad klimatpåverkan":"Nås inte","Ett rikt växt- och djurliv":"Nås inte","Grundvatten av god kvalitet":"Nås inte","Levande sjöar och vattendrag":"Nås inte","Hav i balans samt levande kust och skärgård":"Nås inte"},"total_goals":16,"assessment_year":2023},"parent_statistic_id":null,"key_indicator_id":127,"sub_slug":null,"stat_category":"breakdown","sort_position":null,"real_time":false,"content_changed_at":null}]}